Under söndagen fick vi besök av ett par valpköpare. Mamma Mynta brukar inte vara dirket överfördjust när det kommer besökare som med tiden vill stjäla hennes barn. Denna gång visade hon sitt missnöje med besked.
Ganska snart efter första valpköparens ankomst så upptäckte jag att hon inte var på eller i närheten av vår tomt. Jag tog en sväng med bilen och tyckt att jag hörde något som skällde jämnsmed sjön. Jag konstaterade direkt att om det var Mynta så var det en hare då det inte var någon direkt sång i skogen utan hon gick i så fall bara och "plockade" sig fram. Pga blåsten och med min dåliga hörsel så var det svårt att vara säker på om det inte rentav var på andra sidan sjön som en hund skällde.
Efter ytterligare någon sväng med bilen och ytterligare valpköpare i hundgården så hördes en jakten lite svagt. Jag tog en ny sväng med bilen då jag trodde mig förstå vart denna jakt skulle gå fram. Väl i pass så hördes jakten riktigt bra då hon just rest om haren. Just framme vid ett skogsbryn så kom haren och nu var Mynta bara ett 20-tal meter efter. Jag fick vissla till ordentligt för att få en reaktion men hon kom till mig -om än med viss ovilja.
Detta var en ganska bra genomkörare för en tik som födde valpar för 1,5 månader sedan. Givetvis skulle jag ALDRIG ha släppt henne i detta läge men när det blev som det blev så får man vara glad för att hon tog upp ett tillåtet vilt och att hon visade sig vara i god form även efter jakten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar